Förlossningsberättelse 2017

Söndagen 27/8, v.41+0, så var jag irriterad och nedstämd. På morgonen så ringde jag BB Stockholm för att boka tid för igångsättning. Fick en tid en vecka senare, i v.42+0. Annars mådde jag bra kroppsligt förutom gravidkrämporna med trötthet, svullen, halsbränna och en unge som trycker upp i lungorna så man tycker det är jobbigt att andas.
På kvällen, en timme innan Bingolotto ska börja så blir jag grymt sugen på godis. Vi vi cyklar ner hela familjen till affären och köper choklad och gelehallon. I affären så får jag världens magknip så betalar fort och cyklar fort hem. Snabbt på toa och sedan fick jag kombinera toalettbesök med bingolottospel medans Neo satt med iPaden i soffan och käkade godis.
Lite hopp hade man om att något var på gång, men så många kvällar som man hade hoppats på det och gått och lagt sig och inget hade hänt, så vågade man inte hoppas på för mycket denna gång. Så jag och Johan gick och la oss som vanligt denna kväll.
 
Måndagen 28/8, v.41+1, kl.00:45 vaknar jag av världen värk i magen! En värk som ilar ner i underlivet men som jag inte riktigt förknippar med förlossningsvärk. Så jag får springa på toa och ilandet kommer och går, oregelbundet. Så jag duschar och inget hjälper, inte ens alvedonen... Så kl.01:15 ringer jag BB Stockholm. Fick prata med en jätte trevlig tjej! Hon tycker att vi ska ordna barnvakt och sedan ringa tillbaka till dom, men jag tyckte att vi bestämmer på en gång att vi kommer in efter att vi hade lämnat Neo, vilket hon går med på. Jag kände mig så osäker på hela situationen eftersom jag inte visste vad ilandet berodde på och att vi har ca 9 mil till BB, så jag ville åka in i fall att.
Så jag väckte Johan som inte fattade någonting haha. Men han gick och väckte Neo. Ut kommer Neo ifrån sitt rum, alldeles nyvaken och svamlar omkring, pratar om att det är mörkt ute och att det finns spöken. Jag kunde inte hålla mig för skratt mitt i det onda för han var så söt!! Johan packade bilen och jag samlade ihop soppåsar som jag ville skulle kastas inann vi åkte nånstans. Johan lite smått irriterad och stressad över det, men jag förklarar att det inte är bråttom till BB!
Sedan så skjutsar vi Neo till farmor. 
Väl in till BB så tycker Johan att det är bråttom så han kör fort. Jag blir irriterad och tycker det är helt onödigt eftersom jag inte har jämna värkar och det var alldeles lugnt på vägen med tanke på vad klockan var.
 
Ca kl.02:30 kommer vi in till BB Stockholm, det var alldeles lugn där och vi blir mottagna av en snäll undersköterska. Får komma in på rummet och en barnmorska kommer och ställer lite frågor och läser mitt förlossningsbrev. Jag valde att skriva ett förlossningsbrev och förklarade hur första förlossningen var och vad jag inte ville uppleva igen! Min barnmorska tog verkligen in vad jag hade fått uppleva och var jätte omtänksam efter det!
 
Kl.02:50 undersöks jag och det visar sig att jag redan är öppen 6cm. Bebisen är helt fixerad och hinnblåsan buktar. Får in dricka och jag går runt inne i rummet med dosorna på magen som visade värkar och bebisens hjärtljud.
 
Sedan så får jag in gåbordet som jag hade tänkt att jag behövde utnyttja. Hann använda den under en värk haha. Sedan var jag tvungen att gå på toa och väl på toa så börjar jag få krystvärkar! I panik så måste jag torka mig fort innan Johan ens fick trycka på knappen. Att jag ens hann tänka så! Hahah.
Undersköterskan kommer in och masserar på ryggen medans jag försöker andas bort krystvärkarna så jag kan gå till sängen. Väl i sängen så hamnar jag på rygg och jag får lustgas kl.03:37, undersöks och hinnan spräcktes av sig självt kl.03:50, så det strålar iväg en vattenstråle berättade Johan.
Snabbt vänds jag till knästående i sängen för att motverka att jag inte spricker så mycket eftersom allt går så fort. Barnmorskan förklarade allt så bra, så denna förlossning kändes det som att jag var mera närvarande eftersom jag inte ens hann bli trött av en sån långdragen förlossning.
 
Svårt att hålla emot krystvärkarna så kommer vårat andra barn, en dotter, ut kl.03:56 med världens fart! Navelsträngen trasslad runt hals och armar och ben så var hon blå och barnmorskan fick massera igång hjärtat så att andningen kom igång. Som tur var fick hon igång henne så dom slapp skicka ner henne till en annan avdelning och jag fick äntligen vända på mig och få upp henne på magen så Johan kunde klippa navelsträngen. Av med mina kläder och på med sjukhusskjortan och sedan fick jag upp henne på bröstet. 
Några stygn fick dom sy, men barnmorskan valde att först sätta bäckenbottenbedövning och sedan spraya på massvis med bedövningsspray innan hon började sy, plus att jag fick lustgasen, allt pga upplevelsen med första födelsen när dom klippte mig utan bedövning (läs: http://mammanenna.blogg.se/2015/january/forlossningsberattelse-2014.html).
Denna gång var jag inte lika "trasig i underlivet", så två timmar senare så är jag uppe och går, duschar och klätt på mig. Vi blir denna gång förflyttad till Patienthotellet och valde att stanna kvar en natt, men tanke på hur långt det är till BB om det skulle hända något.
Denna gång så gick det bara ett par timmar och sedan tänkte jag att jag vill föda barn igen!! Allt gick så fort så vi hann knappt fatta något. Tur att det gick fort denna gång och inte lika långsamt som med första barnet, men då får man hoppas på att det inte går ännu fortare nästa förlossning, om vi väljer att skaffa oss ett tredje barn...
 
 
 
Allmänt, Förlossningsberättelse, Kärlek | |
#1 - - Mallan:

Vilken berättelse, wow! 🙃

#2 - - Frida :

Åhhh rysningar & glädjetårar av att läsa de här😍😃